tisdag 5 juli 2011
Hon förstår verkligen men verkligen inte hur han nobbar sin chans som hon ger honom. Egentligen borde hon inte ens prata med honom. Hon borde ingenting mot honom. Han har gett henne, hon har gett honom. De kan säga 1-1. Hon har gett honom ont men han med. Och han var värre. Så där kan de säga 1-3. Hon saknar honom som... hon vet inte. Hennes hjärta slår som en djembe på natten och hon kan inte sova. Hon får bilder i huvudet, hur de håller hårt i varandra så de nästan sitter ihop. Hur de rullar på en strand och tittar på varandra. Hon somnade med apparaten, den hatade just nu, bredvid och den var på hela natten. Vaknade några gånger, tittade om han var inne, eller skrivit något. Ja, hon kan inte sluta. Hon kan inte glömma och hon vill ha mer.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar